Laglott, särkullbarn och basbeloppsregeln (4 prisbasbelopp) — Komplett guide
Så samspelar bröstarvingars laglott (ÄB 7 kap.) med efterlevande makes skydd enligt basbeloppsregeln (235 200 kr år 2026).
Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?
Enligt Ärvdabalken (1958:637) 2 kap. 1 § utgör den avlidnes barn (bröstarvingar) första arvsklassen och delar lika på kvarlåtenskapen. Den andel som tillfaller varje barn kallas arvslott. Genom ett testamente kan en förälder begränsa ett barns arv, men aldrig under laglotten, som enligt ÄB 7 kap. 1 § alltid utgör hälften (50 %) av arvslotten.
Särkullbarns rätt till direkt utbetalning
Om den avlidne var gift ärver den efterlevande maken gemensamma barns andel med fri förfoganderätt (gemensamma barn får vänta på efterarv). Särkullbarn — alltså barn som den avlidne hade med någon annan än den nuvarande maken — har däremot enligt ÄB 3 kap. 1 § rätt att kräva ut sitt arv omedelbart vid dödsfallet, om de inte frivilligt väljer att avstå till förmån för efterlevande make enligt ÄB 3 kap. 9 §.
Basbeloppsregeln (4 prisbasbelopp = 235 200 kr år 2026)
Enligt ÄB 3 kap. 1 § 2 st. har den efterlevande maken alltid rätt att ur kvarlåtenskapen (tillsammans med vad maken erhöll vid bodelningen och sin eventuella enskilda egendom) få egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (4 × 58 800 kr = 235 200 kr år 2026). Denna skyddsregel går före både testamente och särkullbarns rätt att få ut sin laglott direkt.